torsdag 29 januari 2015

Sims 4 kläder

Spelar du sims 4?

Behöver dina simmar lite mer kläder?

Gå då in på 


Del 50 - Föräldrarskap

Redan nästa morgon så upptäckte Lucas att Marcus hade lagt beslag på Katla.

-Vad har du där? undrade Lucas då han ännu inte förstod att draken var från hans ägg. Han förväntade sig en fågel då Lucinda hade sagt att det var det.
-Detta är Katla, sa Marcus nöjt.
-Hej Katla, vad fin du är, sa Lucas och önskade att han skulle få en drake med, istället för en fågel. En drake är mycket coolare.
-Visst är hon! sa Marcus glatt. Jag hittade henne i källaren, dom förra ägarna måste ha glömt henne kvar.
-Källaren? Men .. Nu blev Lucas lite fundersam.
-Men? sa Marcus frågande då han undrade vart Lucas ville komma.
-Du sa att du hittade henne i källaren, Såg du ett ägg där? undrade Lucas.
-Ägg? Nä där fanns inga ägg, utan bara Katla som stod vid din alkemibänk. Hon var hur söt som helst när jag hittade henne. Hon tittade bedjande på mig och såg riktigt nöjd ut när jag plockade upp henne. Berättade Marcus glatt.


-Men då är det ju min drake! sa Lucas glatt.
-Din!? Nä du, Katla är min! sa Marcus bestämt.
-Men jag fick ju ägget av Lucinda sa Lucas surt.
-Kan hända men Katla är min, så enkelt är det. Jag hittade henne och tog henne först. sa Marcus och brydde sig inte om att han sårade Lucas.


-Är du inte klok!? Red är min, fatta det! sa Lucas argt.
-Red? Vill du döpa henne till Red? Snälla nån! Hon är min och hon heter Katla! Punk Slut!


-Vad är du för en farsa som tar saker från sitt egna barn? sa Lucas argt.
-Farsa! Jag har aldrig fått vara din farsa och kommer aldrig bli eftersom du är stor och självgående, skrek Marcus riktigt argt. Han sörjde över att inte ha fått vara pappa för Lucas. så Lucas trampade på en öm tå.
-Men herregud! Lugna ner dig sa Lucas argt och gick där ifrån. Han gav inte upp då han skulle se till att få Katla så småningom men nu orkade han inte med Marcus mer.


Marcus var sig inte längre lik och på något sätt kan han ha fått ett slags sammanbrott. Med en mor som Sharon, missa Lucas uppväxt och sedan tvingade att flytta pga hans miss på sitt senaste arbete med den kriminella ligan så kanske det inte är så konstigt att Marcus flippar ut tillslut.

Senare den dagen så försökte Lucas få hjälp av Lucinda  för att få tillbaka Katla eller Red som han ville döpa henne.
-Men Lucas spelar det någon roll då? Ni kan väl ha den ihop? Eller så kan hon tillhöra hela familjen. Du behöver ju inte lägga beslag på Katla, sa Lucinda som försökte vara en pedagogisk mor. Men hon insåg inte att det Marcus gjorde var fel utan tyckte att Lucas var lite väl gnällig över en drake.


-Jo men jag fick ju den av dig! sa Lucas surt.
-Men herregud! Sluta bete dig som om du var lika gammal som din lillebror Theo! Väx upp! Sa Lucinda nu argt då hon inte orkade vara rediga mamman mer.

Att vara mamma till en tonåring är inte lätt alla gånger, men ge upp efter 2 minuter är väl ganska typiskt Lucinda. Men sedan gick hon som på nålar med då hon hoppades på att få göra sitt jobb för dom kriminella snart så hon fick det överstökat. Men hon hade inte lyckats med kloningen ännu så det skulle få dröja lite till.


Det blev dags för kalas och dom bjöd in lite grannar för att lära känna dom lite. Det blev en trevlig litet kalas, och Marcus och Lucinda försökte vara så gästvänliga dom kunde. Medans Lucas bara var otrevlig så fort han blev tilltalad.


Den som fyllde år var så klart lilla Theo! Grattis Theo!



fredag 23 januari 2015

Del 49 - Katla

Dom hade en ganska stor källare med möjligheter att kunna bygga ut den ännu mera och på så sätt kan familjen ha sina olika hobbys och intressen i källaren utan att det stör resten av hemmet.

Lucinda hade köpt sig en forskningstationsapparat för att se om hon kunde klona sig själv. Det var vad hon har sagt till familjen. Då sanningen var att den kriminella ligan ville att hon skulle få fram ett sätt att klona kriminella simmar. Tro det eller ej men Lucinda har ett samvete gällande det och skulle inte vilja hjälpa den vidriga ligan. Men just nu hade hon inget som helst val och sedan ser hon det som ett extra plus om hon lyckas göra en kloning av sig själv. Världen skulle behöva lite fler Lucinda Vader.....


-Vi har väl inte råd med den maskinen, sa Marcus surt när han kom ner till källaren och såg Lucinda installera den.
-Nä kanske det, men nu behöver jag den och jag känner mig sysslolös så jag behöver få fixa med något,sa Lucinda like surt och gick fram till honom.
-Jo visst ha du en hobby, men pengarna ...mer fick han inte sagt.


-Pengarna! Ja hade du inte sabbat dit jobb så hade vi kanske haft mer pengar än nu, sa Lucinda riktigt argt. Hon hade svårt att släppa detta med att Marcus misslyckades med sitt jobb
-Ja lägg allt på mig, försvarade Marcus sig med att säga.
-Vad ska jag göra då? Jag visste från början att ett sådant arbete är inget för dig. Du är inte det rätta materialet för det. Och jag behöver få avreagera mig lite på något. Men om du tittar dig omkring lite bättre så ser du att jag även har köpt din hjärnmaskin. SÅ VARSÅGOD! sa hon argt och gick där ifrån.
Marcus kände sig lite dum för flera saker. Att han har satt dom i denna situationen, att han gnällde på Lucinda och att han inte ens såg hjärnmaskinen. Han tittade sig nu omkring ordentligt och såg även alkemibänken och träningsmaskinerna.
-Åh herregud har hon rånat en bank? mummlade han tyst för sig själv och satte sig vid sin hjärnmaskin. Nu kan han ju bli ännu bättre på att läsa folks tankar.


Senare på kvällen kom Lucas ner till källaren när Lucinda var där och fick syn på alkemibänken.
-Öh vad gör den här? undrade han.
-Den är till dig sa Lucinda utan att titta upp då hon var helt inne i sin forskning.
-Till mig? Men hur visste du att ...
-Jag vet allt sa Lucinda kort. I själva verket var det den kriminella ligan som visste då det är dom som äger butiken. Personalen där hade sett hur fängslad Lucas var i den och ville att han skulle ha den.
-Men den gröna saken då? frågade han och tittade på en konformad grön sak på golvet.
-Ja den, det är ett ägg jag fick med din bänk. Man ska visst prata med den så kommer en fågel ut om någon dag.
-Öh okej, tack så mycket då, sa han och böjde sig ner för att prata med ägget.


-Åh gullegull, nu får du växa och bli stor. Pappa Lucas väntar på att lilla bebben ska komma ut, sa Lucas med bebisspråk.
-Lucinda som hörde det hela stod och småskrattade för sig själv. Inte ens hon skulle göra bete sig så för ett ägg. Ägget överlever nog utan en massa löjligt bebisprat.


Redan kvällen efter när Marcus hade suttit vid hjärnmaskinen och försökt att läsa en annan sims tankar på distans hördes ägget kläckas. Han reste sig genast upp och fick då se en röd drake komma ut ur ägget.
-Nämen hej, lilla vän! sa han till den lilla draken som tittade på honom med sina små bedårande ögon.


Draken flög genast upp och satte sig på Marcus arm och tittade bedjande på honom.
-Vad kan du vilja heta då? Karin .. Kam ... Kath .. Katla, Ja Katla blir det! sa han och tittade på Katla som samtidigt såg väldigt nöjd ut.
-Vi två ska nog bli väldigt bra kompisar sa han och kelade med henne.




torsdag 22 januari 2015

Del 48 - Nya tider


Marcus blev släppt efter en vecka för brist på bevis. Men för Lucinda gjorde det ingen som helst skillnad. Hon var rosenrasande när Marcus kom hem  .. till stallet.

-Jag visste att du INTE skulle passa brottsling! skrek Lucinda argt.
-Jasså det visste du, sa Marcus surt då han hade hoppats på ett bättre bemötande.
-Ja det visste jag! Du har ställt till det nu, fatta det!
-Var lugn nu Lucinda, det är ingen fara jag släpptes för brist på bevis och jag kommer att fixa detta så vi får vårt hus klart.
-DU FATTAR INGET ALLS!! Skrek hon nu av ren ilska.
-Ingen, INGEN vill ha dig tillbaka i ligan igen. Och dom tvingar nu mig att göra ett jobb annars är vi skyldiga dom pengar, PENGAR VI INTE HAR!! Ser du hur vi bor nu? Är det så här du vill bo?
-Förlåt Lucinda! Jag visste inte, jag trodde att jag skulle fixa detta. Jag fattar inte vad som gick fel
-Sluta med din självömkan! och packa istället, sa Lucinda argt och förtvivlat.
-Packa? sa Marcus frågande.
-Ja ligan vill inte se dig här mer, samt att dom vill att jag gör ett jobb åt dom långt härifrån så vi har fått en gammal tomt av dom och dom tar denna. Så är du nöjd nu? fräste Lucinda.
-Förlåt, gumman ...
-Det räcker nu! Packa! Jag vill inte att vi säger ett enda ord till om det här igen. sa Lucinda då hon bara ville ifrån stallet så fort som möjligt.


Deras nya hem blev i en ganska mörk och dyster liten stad som hette Moonlight Falls. Ingen av dom kände sig glada över att ha flyttat dit men dom hade inget val.


Familjemedlemmarnas relation var lite tuff emellan dom just nu. Marcus började kämpa lite hårdare med att få en relation till Lucas som bara tyckte att han var knäpp. Speciellt när Marcus ville försöka läsa Lucas tankar, något som han hade lärt sig på collage.

-Vad gör du? sa Lucas förvånat när Marcus plötsligt tog honom på pannan.
-Jag vill lära känna dig, med att läsa dina tankar. sa Marcus och tog bort handen igen.
-Okej men gör inte det, mina tankar är privata och vill du lära känna mig så gör det på ett normalt sätt.
-Ja du har rätt, förlåt mig Lucas, sa Marcus och gick där ifrån.


I allt som sker just nu så börjar Lucas fundera över vad han egentligen gör i den knäppa familjen. Han gav sig ut för att kolla in Moonlight falls. Efter en stunds promenerande hittade han den enda butiken som var öppen under kvällen. När han kom in så såg han att butiken inte alls var den sortens butik som han var van vid. Där fanns det oändligt mycket böcker för att inte vara ett bibliotek. Där fanns burkar och flaskor med en massa konstiga innehåll


Där fanns även en gammal telefonkiosk vilket såg väldigt konstigt ut. Men längre in i butiken fanns något som fångade hans intresse.


En alkemibänk med en bok med alla världens formler, fick Lucas att fastna en bra stund. Han visste då att detta var inte sista gången han skulle se en sådan.


Theo var ofta ganska ensam med väldigt få leksaker. I huset dom flyttade in i fanns en docka kvarglömd som Theo fastnade väldigt mycket för. Marcus var inte sig själv längre och skulle aldrig bli igen. Lucinda hade fullt upp med att vänta på att få en signal från dom kriminella att det var dags att göra sitt. hon var väldigt orolig och gjorde i stort sett bara det nödvändigaste med Theo. Lucas var aldrig hemma längre då han hade hittat något som var väldigt intressant och vara med sin bror var det sista han ville vara.


En kväll stötte Lucinda och Lucas på varandra på en bar som var ganska tom. I efterhand fick dom veta att baren var ett tillhåll för övernaturliga. Alla simmar är välkomna men oftast ville inte vanliga simmar vara där då dom inte alltid gillade dom övernaturliga.

Lucinda stod och spelade på fotbollspelet  när Lucas kom och såg henne. Han tvekade först men gick tillslut fram till henne då han var förvånad över att hon var där.


-Hej Lucinda! sa han lite trevande.
-Åh hej Lucas! sa hon chockat då hon blev förvånad över att han var på en bar, Han har ju inte åldern inne.
-Vad gör du här?
-Vad gör du här?

Istället för att svara varandra så började dom båda att spela spelet mot varandra. Lucas vann stort då Lucinda knappt en visste hur man gör, och regler, ja hon vet inte hur man följer regler. Lucas lät henne hållas då han ändå insåg att hon inte hade en chans mot honom.


-Jag vet Lucas att sedan du kom tillbaka till oss så har det inte blivit någon direkt relation mellan oss. Jag vill ha en, men jag vet inte hur. Jag vet inte ens hur man har en relation till sin förälder. Jag har inte den erfarenheten. sa Lucinda lite sorgset till Lucas.
-Ja jag vet inte vad jag ska säga om det, sa Lucas och ryckte på axlarna.
-Men kan vi inte göra ett försök? frågade Lucinda då hon hon tyckte det hela blev lite jobbigt med att han inte var medgörlig.
-Jo visst sa han och tvingade fram ett leende.
-Bra sa Lucinda och såg genast lite gladare ut.



Del 47 - En moders kärlek

Tiden gick hos familjen Gyllenstjärna.  Lucindas och Marcus relation med Lucas är inte som dom hade hoppats på då Lucas höll sig mycket för sig själv och var ganska tyst. Marcus försökte närma sig honom men han var inte direkt medgörlig.

Lilla Theo växte så det knakade och Lucinda var glad att hon lyckades vara mamma till en son då det var mer än vad hon själv trodde att hon kunde. Men saknade efter Lucas fanns kvar trots att han var i samma hus. Denna Lucas var ju en tonåring som hon inte kände och kanske aldrig kommer att lära känna. Hon saknade sin nyfödda Lucas och vetskapen över att hon aldrig skulle få honom tillbaka gjorde så att hon faktiskt undvek den Lucas hon har fått tillbaka.

Nu var det Theos födelsedag och det var det enda Lucinda ville tänka på och det blev bara familjen som firade honom med lite tårta.



Det var dags för att göra något åt huset. Halva huset användes inte och stallet stod tomt. Dom började fundera på att riva allt och bygga nytt. Marcus hade ett stort jobb på gång så dom skulle få råd med det hela.

Dom flyttade in i stallet för att kunna riva alltihop.


Dom började bygga på det nya huset med dom få slantar dom hade men det var äntligen dags för Marcus stora jobb. Jobbet som skulle ge honom en högre position bland dom kriminella.


Dessvärre gick inte jobbet något vidare då Marcus och flera av hans arbetskamrater blev ditsatta av en tjallare som inte ville att Marcus skulle lyckas.


Marcus hamnade bakom lås och bom vilket ställde till det för hela familjen.



måndag 19 januari 2015

Del 46 - Livet i storstaden


Att Lucinda inte tycker om bröllop är ju inte hemligt alls, men att även ha en möhippa med stans alla trista kärringar är ju bara för mycket. Hon letade fram sina bröllopsklänning för något nytt vägrade hon att ta på sig. Gamla kläder duger fint! Men vad Lucinda inte visste var att Anita redan hade köpt kläder till Lucinda att ha på sig på bröllopet.

Att hyra in strippor skulle aldrig Lucinda göra, men Marcus är inte som Lucinda och betalade mer än gärna för Anitas strippor. Anita själv var allt annat än ledsen för det.


Lucinda ansåg att detta var världens tråkigaste fest så hon la sig en stund på soffan och somnade. Anita blev lite sårad över det och puttade på henne och gav henne en ond blick. Lucinda reste genast på sig och insåg att det kanske var lite väl elakt. Hon tyckte ju trots allt om Anita så hon försökte att roa sig.


Men att se unga halvnakna killar kladda på gamla kärringar var ju inget kul att se. Ibland såg det även ut som att det var gamlingarna som kladdade på dom unga. Usch! Vad vidrigt!


När möhippan var slut så betydde det inte att allt var över för dagen. Nädå Anita skulle absolut ha sitt drömbröllop samma dag. Så Lucinda fick snällt ta på sig det Anita hade skaffat till henne, och om Lucinda ska vara ärlig så tycker hon faktiskt om det hela trotts att det är lite för "gulligt" för hennes smak. Det var i alla fall i rätt färg!


Anita var nöjd med dom bådas kläder och hon längtade nu till att få bli Jareds fru. Hon hoppades nu att Jared hade på sig sina kläder som Anita köpt åt honom.


När Anita äntligen stod redo för att gifta sig Jared dit sent och bara i kalsongerna. Hon blev så arg och visste inte vad hon skulle ta sig till när hon såg honom.

-Anitastumpan! Jag är ledsen att det blev så här, men det blev ju svensexa för mig och då kan ju allt hända. Det vet du, så förlåt mig. sa Jared bedjande med sorgsna ögon.
-Mm ... jag vet inte .. sa Anita tveksamt.


-Är det mig eller kläderna du ska gifta dig med? undrade han.
-Åh förlåt Jared, du har rätt, det spelar ingen roll vad man har på sig bara man är med den man älskar. sa hon nu med ett leende som fick Jared att äntligen slappna av.


Dom gifte sig till slut och dom båda var hur lyckliga som helst.


Nu var det dags att bli lyckliga tillsammans i storstaden med Anita som modell och Jared ... ja det är inte bestämt ännu, men hur som helst så ska det bli ett rikt och lyxigt liv.




Redan dagen efter tog dom båda farväl och reste till storstaden. 

"Anita drömde om jobb som Top Model som Jared redan mer eller mindre redan har lovat. Två barn, helst en av varje och gärna sonen först som ska heta Philip och sedan dottern som ska heta Priscilla. Philip skulle bli advokat eller läkare och Priscilla skulle bli modell eller gifta sig rikt. Bo i en takvåning med egen hiss. Butler, städerska och kökspersonal. Anita kunde inte vänta en sekund till då hon äntligen ska få det liv hon önskar och förtjänar."


Dessvärre blev det aldrig som Jared hade lovat henne. Han försökte inte ens för han kände ingen inom modellvärlden. Och en takvåning kunde Anita glömma då det enda dom hade råd med var  en gammal cykelverkstad strax utanför staden. Jared fixade cyklar ibland åt några kunder som var mer vänner, som i sin tur betalde med saker dom kom över eller alkohol som Jared glatt drack upp så fort han fått den. Anita skämdes för sitt liv och kontaktade aldrig Marcus och Lucinda igen som utlovat.


2 barn blev det aldrig heller utan det slutade med 6 barn och Anita gick aldrig ner i vikt efter sina födslar. Hon gick snarare upp i vikt istället efteråt. Barnens namn blev efter olika släktingar till Jared.  Den äldsta sonen Jens var lite av en småtjuv och lyckades ofta solochvåra olika tjejer som till och med var äldre. Betty jobbade som korvreklam varje eftermiddag och varje helg. Mia tänkte bara på killar och hamnade ofta med fel sorters killar. Owen skolkade ofta i skolan och hade fått gå om 1 år. Tessan var en olycklig tjej som ofta höll sig för sig själv och försökte undvika resten av familjen. Minstingen Otto var familjens enda chans ansåg Anita och gjorde allt för att uppfostra honom bättre än vad hon hade gjort med dom andra. Men det var inte lätt då hon ofta var ensam då Jared mer än gärna höll sig till en älskarinna som hade lite pengar.


Del 45 - Kärleksfullt regn

En regnig eftermiddag bad Jared Anita att möta honom ute av alla ställen. Som tur är var det varmt så att bli lite blöt är ju inte hela världen, det finns ju paraply.

-Hej gumman! sa Jared glatt när han kom fram till en redan väntande Anita.
-Hej plutten! sa den väntande Anita lika glatt.


Jared sa inget mer utan gick fram till Anita, tog hennes paraply och fällde ihop det. Tog henne sedan i sin famn och såg djupt in i hennes stora vackra ögon.


-Men älskling det regnar, sa Anita och hoppades på att hon skulle få tillbaka paraplyet.

Jared tystade henne med att ge henne en varm öm kyss.


Han släppte plötsligt taget om henne och tog fram en liten ask från jackfickan och gick ner på knä.
Anita var omtöcknad efter kyssen och sedan kom hon i chock. En stor chock av glädje med tårar i massor. Men regnet öste ner så det gick inte att urskilja regnet från tårarna.

-Anita min vackra Gyllenstjärna vill du göra mig äran och bli min vackra fru som ska få sitta på en pedestal för resten av sitt liv. Där du ska jobba som den största Top Model någonsin och inte behöva slita ett enda dugg med grovgöra.


-JA JA JA! jag vill mer än gärna bli din vackra modelfru, sa Anita högt.


-Åh vilken vacker ring! sa Anita och kunde nästan inte slita sin blick ifrån den.
-Det är du som är vacker Anita sa Jared och reste sig upp.
-Du med sa Anita med ett leende.


-Vi ska ha massa barn, ett fotbollslag, sa Jared högt samtidigt som han tog henne i sin famn och böjde henne bakåt.


-Vi ska ha två barn, sa Anita då hon inte vill förstöra sin kropp för ett helt fotbollslag.


-Det löser sig sa Jared och kysste henne ömt.

För Anita kändes allt som en dröm. Och att regn kunde vara så romantiskt, det kunde hon aldrig ana, då hon knappt märkte av det längre trots att hon var blöt ända in till underkläderna.

-Älskar dig! sa Jared mellan kyssarna.
-Älskar dig med fick hon fram medans hon hämtade lite luft.